Det här med musikgalor.

Adele vann 47 Grammys och blev så sjukt rörd.

Adele vann fyrtiotre Grammys och blev jätterörd.

Så börjar då galapsykossäsongen lida mot sitt slut och förutom att varenda tillställning  antingen krävt skämskudde eller bara varit ett sömnpiller så finns här en del saker att kommentera.

P3 Guld. Blev mest en snackis för att Kapten Röd blev kung och för att inga brudar vann. Men hey, folkets röst är en bitch. Hoppas SR nu lärt sig att det inte alltid är den bästa lösningen att låta lyssnarna få göra sin röst hörd. Ang. brudarnas ickevara: Har man ett sjukt ojämställt musiklandskap avspeglas det på alla möjliga ställen. Varför skulle P3 vara något undantag?

Grammis igår. Snark. Några utropstecken finns det i ett vinnarfält som framförallt var förutsägbart men för all del också värdigt. Man spelade safe, helt enkelt. Att man lärt sig lite från tidigare år är glädjande. Årets man/årets kvinna är tack och lov slopat. Att hiphop och Dans slipper dela kategori är också ett sundhetstecken.

Allra roligast är att Aleks vann årets nykomling samt att Masse blev årets producent. Utsåg själv “inte längre fiender” till årets skiva. Hoppas jag får rätt ang. Aleks 2012.

I kategorin “Hur tänkte ni där?” Avicii - årets innovatör. Verkligen? Hur då? Deportees - årets rock. Rock?! Juryn för självaste Grammis kan väl omöjligt vara sämre än undertecknad på att genrebestämma musik. Eller?

Den enda gala jag själv var på personligen var Manifestgalan, den “alternatvia” galan, ni vet. Superviktig till den grad att den uppmärksammar band och genres som de större skiter i. Enda frågetecknet där är väl behovet av årets dansband. Behövs den verkligen, eller vill  SOM bara vara schyssta? På Manifest verkar man tvärtemot grammis  göra en poäng i att vara motvals rent allmänt och ge priser till band som inte varit bäst eller mest indiebetydelsefulla.

Den amerikanska Grammyawards då. Tja, 78 (försök läsa igenom listan utan att somna) olika kategorier vittnar om en gala som ingen frisk människa kan uthärda. Tänk grammisgalan, x10. Någonstans där bör vi landa. Hur mycket kaffe/alkohol/knark konsumeras egentligen bland besökarna undrar jag? Hur står de ut?

Att man i flera kategorier väljer att nominera en 2 1/2 år gammal skiva (Mumford & sons - sigh no more) adderar ännu mer pajasism till spektaklet. Överlag verkar skivor från 2010 - inte 2011 som man skulle kunna tro - vara extra populära.

Till sist. För er som gillar galor. Njut så länge det varar. När revolutionen kommer och jag tar makten kommer endast en skiva, en artist, en film, osv vara tillåten. Det säger sig självt att prisutdelningar då blir överflödiga.